AB frågade igår om jag inte skulle kunna skriva en dagbok över hur jag mår egentligen, eftersom det växlar så himla snabbt och ofta, och det är svårt att komma ihåg hur det egentligen var för en vecka sen. Det funkar bäst för mig att skriva på nätet, och den här bloggen finns redan. Så så får det bli.
Det kommer innebära en massa detaljer om mitt mående jag starkt misstänker att ingen överhuvudtaget är intresserad av. Men det är okej. Jag tror det är bra för mig att öva på att berätta även om sånt jag tror inte är viktigt för någon annan.
Hela veckan har jag känt mig jättekonstig av och till, och idag provade jag att inte ta ritalin, utan bara concerta 36 mg på morgonen. Det var nog helt sant som jag misstänkte att alla mysko symptom jag hade var för hög dos metylfenidat, för idag har jag inte känt av nästan några alls. Lite lite några gånger, men ingenting som igår.
Just nu, vid halv sju, är jag däremot dödstrött och känner mig febrig och ledsen. Hopplöshetstankar och depp kommer när jag är trött, eller snarare när jag är trött och känner krav på mig att göra saker ändå. Men jag inser också att trötthetskänslan i huvudet och trycket över pannan och hjässan har varit borta ett tag, för nu känns det nytt och konstigt när det känns så. Hela våren och första halvan av sommaren kändes det så från det att jag vaknade tills dess att jag somnade.
Utmaningen ikväll blir att inte fräsa åt AB och inte fastna i skuldkänslor över att jag är trött. Jag får vara trött. Och jag kan i alla fall inte göra ett skit åt det.'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar